Enochs sista bok

Chapter 108: Enochs sista bok

1 En annan bok, som Enoch skref för sin son Mathusala och för dem, som skulle komma efter honom och bevara renheten af sin lefnad i de sista dagarne.
2 J, som hafven arbetat, skolen vänta i dessa dagar, tilldess de, som göra ondt, blifva förtärde och de brottsligas makt till intet gjord.
3 Vänten, tilldess synden är förbi; ty deras namn skola utstrykas ur de heliga böckerna; deras säd skall blifva förgjord och deras andar dödade. De skola jämra sig och klaga i den osynliga öknen, och i den bottenlösa elden skola de brinna.
4 Der märkte jag likasom ett moln, genom hvilket man icke kunde se; ty från djupet deraf var jag omöjligen i stånd att se uppåt. Jag såg äfven en låga af eld, som flammade klart och, såsom det tycktes, hvirflade glimmande berg omkring och skakades af och an från den ena sidan till den andra.
5 Då frågade jag en af de helige änglar, som var med mig, och sade: hvad är detta lysande föremål? Ty det är icke himmelen, utan endast en låga af eld, som flammar; och i den är buller af utrop, af veklagan och af stort lidande.
6 Han sade: der, på den plats, som du ser, skola syndares och smädares andar kastas och deras, som göra ondt och förvända allt, hvad Gud har talt genom propheternas mun, allt hvad de bort göra.
7 Ty om dessa ting skola skrifter och vedermälen i himmelen finnas, att änglarne må läsa dem och veta, hvad som skall hända både syndare och de ödmjukas själar; dem som hafva lidit med sina kroppar, men blifvit belönade af Gud; dem som blifvit orättvist behandlade af onda menniskor;
8 som hafva älskat Gud; som hvarken varit tillgifna guld eller silfver eller något annat i verlden, utan hafva lemnat sina kroppar åt plågan;
9 Dem som allt ifrån sin födelse icke haft begär till jordiska rikedomar, utan ansett sig såsom en förbifarande andedrägt. Sådant har deras uppförande varit, och mycket har Herren ransakat dem, och deras andar hafva befunnits rena, på det de måtte välsigna Hans namn.
10 Alla deras välsignelser har jag berättat i en bok, och Han har belönat dem, ty de hafva funnits älska himmelen med en oupphörlig trängtan. Gud har sagt: medan de blifvit nedtrampade af onda menniskor, hafva de hört från dem skymford och hädelser, och hafva blifvit nesligen behandlade, då de välsignade mig;
11 Och nu vill jag kalla de godas andar från ljusets slägte, och vill förändra dem, som hafva blifvit födda i mörker, hvilka icke under sin lefnad blifvit belönta med ära, såsom deras tro kan hafva förtjent.
12 Jag vill bringa dem i det lysande ljuset af dem, som älska mitt heliga namn; och jag skall sätta dem hvardera på en thron af ära, af hans egen ära,
13 och de skola blifva (behandlade med ynnest) i otaliga tidehvarf. Rättfärdig är Guds dom; Ty åt de trogna skall Han gifva tro i redlighetens boningar.
14 De skola se dem, som blifvit födde i mörkret, som ock skola kastas i mörkret, medan de rättfärdige skola blifva (behandlade med ynnest).
15 Syndare skola jämra sig, då de få se dem vistas i prakt och framlefva ända till de dagar och tider, som äro dem förelagda.
16 Här slutar propheten Enochs uppenbarelse. Måtte välsignelsen af hans bön och gåfvan af hans förelagda tid tillkomma hans älskade! Amen.
Previous Chapter